söndag 31 maj 2009

Snickar-Kerstin...

...har varit i farten igen. Här snickras inte på övervåningen som i Karlssons fall, utan i garaget.

Denna gången blev det en liten drivbänk som ska planteras...ja, någonting i som man brukar plantera i drivbänkar. Jag får fråga mamma, hon kan allt.
Den är gjord av lite spillvirke, ett gammalt fönster och några svordomar (drivbänken, inte mamma). Fin va?



Så´na här vackra pioner blommar i vår trädgård just nu - åhhh vad fina de är!



Ha en härlig söndag i solen!

fredag 29 maj 2009

Tillåt mig...

...småle.

Gissa vad? En enig Östra hälso- och sjukvårdsnämnd röstade igår igenom 1 miljon kronor till en sprillans ny nattambulans i gamla Skaraborg. Inga omfördelningar, ingen annan blir utan. Pengarna tas från nämndens budget för oförutsedda kostnader.

Politikern herr Flaskbotten (som för övrigt bor i ett av de områden som fått en extra ambulans på dagtid) tycker att det är synd, beklagligt och olyckligt det här. Han menar att de pengar som den nya nattambulansen kommer att kosta måste tas från någon annanstans i vården.
Citat: "-Vill vi verkligen öka väntetiderna till annan, planerad verksamhet?".

Öh, ja?

Prioriteringsordningen i vården lyder ju som bekant, att de som bäst behöver vården ska få den först. D.v.s. livshotande tillstånd går före planerad verksamhet.
Herr F tycks ha fått sitt förstånd i ett Corn Flakes-paket.



Och jag tror, övertygad om människans inneboende godhet, att de flesta skulle kunna tänka sig att vänta en extra vecka på sin nya höft eller sitt reparerade bråck, ifall någon annans liv kan bli räddat, tack vare att ambulansen är ute och kör istället för att stå nedsläckt i ett garage.



Idag firar jag, tillsammans med mina två trogna vänner, som skulle stå upp för mig i ett rum fullt av folk, och våga skrika "-Jag håller med Kerstin!!!" för full hals när alla lyssnar, med en glass i den ljuvliga försommarsolen.

Som känns alldeles, alldeles extra strålande just idag.



P.s. För dig som knappt hajar alls vad jag skriver om, klicka här eller på kategorin "Kerstin är ilsken" så får du veta mer!

onsdag 27 maj 2009

Från finaste Jenny...

...har jag fått en award. Jippi!!



Tack snälla, fina Du! Den värmer något alldeles extra.

Jag ger den vidare till en alldeles, alldeles ny bloggare, nämligen min egen lilla mamma!

Kolla in hennes blogg "Mormors bod" här.
Hon är då sannerligen en kreativ själ, som bidrar med alla ljuvliga stickade saker till butiken.
Hon kan allt, min mamma.



Eftersom den fina awarden kom från Jenny som skriver med värme och humor om sina söta hönor tackar jag henne med att visa en bild på vårt fina lilla hönshus i försommarskrud. Övergivet och märkt av tidens tand, men vackert med sin lilla dörr i snedpanel och murade kalkstensvägg står det där och väntar på att nya hönor ska få flytta in.
Och visst ska det bli så!
Vilket år som helst nu...

tisdag 26 maj 2009

Ljuvliga, ljuvliga...

...ljuvliga vår.



I trädgården är våren så sprudlande, intagande, närvarande, underbar. Så påtaglig och uppmärksamhetskrävande i all sin prakt. I trädgården behövs inga fina, märkvärdiga ord. Inget försvar. Ingen oro och ingen stress.



Om kvällarna går jag med min vackre make ett varv i trädgården för att se på miraklet som utspelar sig därute; alla små plantor som kommer upp, doftande underverk i lila, rosa och vitt, blommor som tappar sina kronblad, vissnar ned och blir frukt.



Pratar om vardagliga ting och pussas i kvällssolen.
Då är livet inte svårt alls att leva.


måndag 25 maj 2009

Äntligen...

...färdig!

Har skrivit ett stort arbete om teamsamverkan, organisationsteori och förändringsprocesser (gäsp) på 7,5 hp och det var sååå tufft!

Jag har vaknat med ångest och somnat på kvällarna med ord som "organisationskultur" och "systemteori" på tungan. Jag har inte levt som jag lär, sådär lycklig som jag brukar vara med all tid i världen att njuta av livet, varje ledig sekund har jag suttit med näsan i en bok och försakat annat, viktigt. Skit också.

Nu är det inlämnat och jag känner mig nöjd. Nöjd men helt slutkörd.

Bild: www.froer.se

För att motverka den intellektuella härdsmältan ska jag dra på mig gummistövlarna och ge mig ut i trädgården. Solen skiner, syrenerna doftar och på trappan står brudslöja, löjtnantshjärtan, stockros, pion och andra ljuvliga plantor som vill ned i jorden.


Bild: www.lenka.se
Time out.

fredag 22 maj 2009

Sentimentalast av alla...

...i hela världen är jag.

Vi har ju tidigare talat om olika tänkbara karriärer för mig, men mest lukrativ av dem alla skulle iallafall den som gråterska vara. Hoppas vi snart börjar med den kulturen här i Sverige. Det skulle kunna gå att anlita mig till alla tänkbara sammanhang.
Häromdagen läste jag i tidningen om Den Stora Branden i Varnhem för 30 år sedan, och nog tusan grät jag en skvätt. Och sade till mig själv, högt och lite strängt, "-Men skärp dig nu din tönt!" Fast sedan bad jag om ursäkt till mig själv, jag bejakar ju för tusan livet! Och lever känslorna, känner hur de känns!

Värst, eller bäst av allt är ändå bebisar.

Häromdagen såg en liten pojke dagens ljus i baksätet på en bil, på en parkeringsplats. Vilka stordåd, vilka underverk kan en människa åstadkomma, som har så bråttom ut i världen att han inte ens hinner vänta till sjukhuset? Han kommer då sannerligen att leva sitt liv fullt ut.
Hans fina mamma och pappa är enastående modiga människa som mer än någon annan jag känner vågar bejaka livet. Och leva nu. Passa på.
Grattis till er fina lilla pojke, och förlåt min larviga sentimentalitet och alla tårar. Han är så vacker, och ni med!

Om kvällarna ber jag för en annan liten pojke i ett annat land som är så sjuk, så sjuk. Och trots att jag aldrig träffat honom kan jag inte kan låta bli att tänka på honom. Om du har en tanke över ikväll när du lägger dig, tänk då på en sjuk liten pojke som behöver allas vårt hopp och styrka!
Och så gråter jag en skvätt igen.

torsdag 21 maj 2009

Helt plötsligt...

...känns det som, har jag haft över 10 000 besökare på min lilla blogg.
Med tanke på att 3000 av dem tillkommit sedan jag startade butiken har det tickat på ganska snabbt sedan dess.



Jag tänkte kanske fira det med någon ny liten tävling, men å andra sidan är det många, många tävlingar på gång ute i bloggvärlden just nu, vad säger ni, vill ni tävla ändå? Eller är ni mätta på tävlingar just nu?

I så fall blir det nog någon vintage-pryl från Danmark som lottas ut, något från den kategorin i butiken, det vore väl roligt? Lite unikt sådär...



Idag har många ledigt och njuter av långhelg, själv ligger jag i bingen och snarkar hela dagen eftersom jag jobbat inatt och går på ikväll igen.

Önskar dig en härlig dag i solen!

onsdag 20 maj 2009

Underbar romantik...

...åh, jag har kommit över några underbara gamla handvirkade överkast.



Jag får en klump i halsen, och det sticker liksom till lite av sorg i hjärtat när jag tänker på hur de kommit till. Jag tänker mig en liten tant med flinka fingrar som lägger ned eoner av tid på att virka ett ljuvligt överkast.



Många år senare vill någon drumlig karl använda det som oljetrasor i garaget. Som om det inte var värt någonting. Det gör mig ledsen, denna förspillda kvinnomöda. Alla tankar, funderingar, drömmar, hopp som avhandlats i denna kvinnas hjärta medan hon virkat.




måndag 18 maj 2009

Höst.

Idag känns det lite som höst, både i hjärtat och utanför fönstret.

Regnet har fyllt den lilla zinktunnan vid stuprännan full och mina små potatisplantor jublar nog av glädje under jord och skjuter små skott som ska bli ljuvliga middagar åt oss i ljumma augustikvällar.

Men idag känns det mer som höst än spirande vår.
Idag är jag trött på att ryckas och dras i, trött på att sträcka på mig när det blåser hårt. Idag är det jobbigt att vara en så´n mesig mjukis som jag är, och det går dåligt med min sensitivitetsträning. Sådan där som Kapten Klänning ledde i "Percy tårar" för 100 år sedan, när de blivande astronauterna fick se bilder på Beppe Wolgers, Tage Danielsson och noshörningen Nelson för att bli härdade, hårda, inga öppna hjärtan och mjuka själar.

"I rymden kan ingen höra er gråta"

Jag vet att jag egentligen bara har mig själv att skylla, att jag själv valt att ta den här striden, jag kunde sagt nej när den första tidningen ringde. Men ända sedan barnsben har jag ett starkt rättvisepatos och den fasta tron om att människor kan förändra. Jag har svårt att bara se och acceptera saker som blivit fel utan att åtminstone ifrågasätta; ska det vara såhär? Att inte säga ifrån och försöka ändra, göra bättre. Annars är man bara en liten skit, som Astrid skrev.
Jag har valt denna striden.



Men just idag vill jag bara tända ljus, krypa upp i makens famn med en kopp te och låta tiden stå alldeles stilla. Känna mig älskad, omhuldad och trygg.

P.s. För den som undrar vad jag pladdrar om, och är nyfiken: Klicka på kategorin "Kerstin är ilsken" och läs ikapp!

söndag 17 maj 2009

Pysselsugen?

I fredags kom ett efterlängtat litet paket från Jeanne dÁrc living, med pysselsaker.



Passar alldeles ypperligt till pimpning av små tändsticksaskar, tillverkning av ljusbuntar, strutar, inslagna tvålar och vad man kan tänkas hitta på.



Träpärlorna med jungfru Maria på är en personlig favorit - sååå fina!

OBS! Klicka på bilderna så blir de JÄTTEstora!

Kommer ut i butiken imorgon!

Under tiden är mina hetaste söndagstips att pyssla i trädgården eller, för innesittaren; lyssna på Malta´s bidrag i schlagern - det får huden att knottra sig.

fredag 15 maj 2009

Till en rar bloggvän...

...har jag sytt en rullgardin.



I vitt, grovt linne som silar solljuset på det allra vackraste vis, och med en liten spets längst ned.


Provisoriskt uppsatt i ett av mina fönster, som är liiite för brett.

Hoppas Du blir nöjd, Ardisia!

Idag firar vi att det är en alldeles vanlig, underbar, solig fredag!
Ha en mysig helg!

onsdag 13 maj 2009

Fynd!



Som den missbrukare jag är, har jag varit hos Karlsson och dreglande suktat. Inte efter Karlsson själv denna gång, utan efter dansk vintage.



Karlsson hade med sig några riktigt schyssta trälådor, en har det varit mjölkchoklad i, och de andra öl. Eller läskeblask kanske. Fina är de iallafall, och jag kan tänka mig att de passar både inne och ute; till förvaring av gamla lakan, tyger, böcker eller annan lump man samlat på sig, till prydnad, som blomlådor eller till trädgårdsredskap.



Finns i butiken!

tisdag 12 maj 2009

Beroende...

...av lagliga substanser?

Häromveckan när jag var ute och åkte tillsammans med lille B och lille L, svängde en lastbil ut mitt i vägen så jag fick ställa mig på bromsen. Kanhända slank någon liten oskyldig svordom ur mig som genast uppmärksammades i baksätet varpå jag fick säga förlåt.

Lille B kände att han ändå ville hålla med mig genom att säga något nedsättande om lastbilschauffören varpå han kastade ur sig, med luttrad röst, såsom någon som sett alltför mycket elände och slutat förvånas:

"-Han hade säkert ätit knark."

Inuti skrattade jag nästan ihjäl mig.



Själv äter jag aldrig knark, utan går istället igång på andra substanser. Spetsar och plantor har jag talat om tidigare, men hittills har jag utelämnat den mest kostsamma och besvärliga av dem alla, nämligen loppisar. Jag vill på loppis jämt. Om jag inte kan gå på en viss loppis känns det som att jag missat något viktigt. Andra är beroende av cigaretter, snus, mat, sex, sprit...jag är beroende av loppis. Jag blir lycklig av att, som en vetvilling utan förstånd, ragla runt med dregel i mungiporna bland skräp och lump och tömma plånboken. Om inte maken tycker att det känns riktigt rätt när jag släpat hem något kornblått gammalt skåp som knappt hänger ihop blir jag arg. Ser han inte potentialen, möjligheterna??? De är ju oändliga!



Har en stilla fundering på om det finns hem, behandlingshem, för sådana som jag. Undrar i så fall hur det ser ut på sådana hem. Om de liksom är sådär enkelt och minimalistiskt inredda med hårda kanter och inga tyger. Eller som en trailer på en amerikansk parkering, en sådan där kvart där allihopa som bor där äter knark.



Hoppas någon annan med samma beroende vill hänga med i så fall. I smyg kan vi smuggla in lite grejer, kanske någon liten spets eller en liten porslinskopp i vitt krackelerat porslin att ha en förgätmigej i.


söndag 10 maj 2009

Konfirmationen...

...blev en lyckad historia.

Barnen hade valt att göra sin redovisning kring pilgrimsvandringen och dess sju nyckelord. Dessa ska vägleda en i vandringen, den fysiska och den inre, såväl som den vandring det innebär att gå genom livet.

Långsamhet. Frihet. Enkelhet. Bekymmerslöshet. Tystnad. Delande. Andlighet.


Stort franskt bönekort, Syster Grön

För varje nyckel fick vi alla knyta en knut på ett litet snöre vi fått då vi gick in kyrkan. När gudstjänsten var slut knöt vi snörena om varandras handleder. Det kändes fint och viktigt.

Sedan gick yngste sonen, lille B, ned i ett litet improviserat spagat och spräckte sina små kostymbyxor ända från linningen där bak till gylfen i fram. Så kan det gå. När äldsta dottern konfirmerades pruttade han högt i kyrkan och stal ur kollekten, han tyckte nog det var konstigt att de delade ut pengar, men men, han var inte den som tackade nej när de sträckte fram korgen.

Sen åt vi svärmors goda smörgåstårta tills vi nästan var färdiga för en magpumpning.


Stor Madonna med barn, rökfärgade fattigmansljusstakar och gamla struvjärn. Gissa var?

Idag har jag sovit hela halva dagen och ska snart göra mig klar för jobbet. Ha en mysig söndagskväll!

lördag 9 maj 2009

I senaste numret...

...av "Vakre hjem...", tronar på framsidan, i det ljuvliga växthuset två vackra sifoner. De är då sannerligen lika schyssta inne som ute, som mittemellan - i växthuset. Hos Syster Grön finns det fortfarande några sifoner kvar, klicka dig in om du vill norpa en av de sista!

Bild: vakrehjem.com

Just nu är jag vansinnigt avundsjuk (fast inte missunsam) på alla som har ett underbart växthus. Är det månne någon som kanske vill bjuda in mig på någon liten kopp thé i sitt hus, så jag åtminstone kan få känna på atmosfären?

Jag önskade mig ett eget växthus i födelsedagspresent av maken, jag fyller ju jämt (20 eller nåt i den stilen, jag minns inte så noga) i augusti. Men han tyckte att det räckte med Indien-resan vi redan bokat. T-t-t-t.


...jag kunde väl fått ett sån´t här litet iallafall...
Bild: Lilla Blanka

För övrigt har tekniska lilla jag hittat knappen till att ta bort minsta köpesumma i butiken, så nu kan även du som bara vill köpa den allra minsta sak handla på hej vilt!
I de fall jag kan skicka det du beställt per brev, betalar jag tillbaka frakten till dig i efterhand (har inte hittat den knappen ännu).

Ha en riktigt härlig lördag, hemma hos oss är det konfirmation på schemat!

Kram!

torsdag 7 maj 2009

Karlsson på taket...

...är en dansk, lagom rund man i sina bästa år.
Han har en inredningsbutik i Danmark och brukar komma till Sverige då och då, och ha med sig mycket fint till mig och Syster Grön.



För några veckor sedan hade jag en dröm om Karlsson; att jag åkte till hans hus här i Sverige och tittade in genom fönstren för att se om han hämtat hem något nytt. Dörren var upplåst så jag klev in för att kolla lite så länge, tills han kom. Helt plötsligt stod Karlsson i rummet, jättearg på mig för att jag klivit in och när jag försökte försvara mig med att jag ju inte tänkt stjäla något blev han ännu argare och skrek på grötig danska att jag aldrig skulle få handla av honom mera. Jag förstod allvaret i situationen och gjorde det enda rätta för att blidka honom och dämpa hans vrede.

Jag erbjöd honom min kropp.

När jag vaknade var jag skamsen mot maken och tänkte att denna otrohet kan jag aldrig berätta om, trots att jag vaknat innan Karlsson ens fått av sig de något för trånga snickarbyxorna.

Igår åkte jag förbi hos Karlsson och såg att hans bil stod utanför huset så jag tänkte att jag svänger in och säger hej. Jag knackar på dörren, men ingen öppnar. Jag kollar lite i fönstren efter nya grejor. Jag ringer honom på mobilen, men får upptaget-ton. Jag går tillbaka till dörren för att känna om den är låst. Precis när jag greppar handtaget sliter Karlsson upp dörren! Varpå jag, som plötsligt minns min dröm och upplever svår deja-vú och djup skräck över att återigen tvingas till osedligheter vrålar: Jag hade inte tänkt stjäla något!

Det trodde inte Karlsson heller. Han hade varit på ovanvåningen och snickrat lite sa han. (Snickrat? Han var svettig? Maken föreslog att han kanske satt och bajsade. Jag tänkte mer på att han kanske hade någon annan däruppe som också nyfiket hade gått på tabben att rycka i dörren.).



I vilket fall som helst hade han fått in lite schyssta grejer, lite möbler, två rostiga trådkorgar som passar i trädgården, en ljuvlig belgisk skrivbordslampa i backelit och några gamla danska drickabackar. Bilder kommer! Och när du tittar på dem, hoppas då att du känner en djup respekt över allt jag tvingas gå igenom för att få tag på fiiina saker!