Lite mer om mig...

När jag skriver detta är det snart semster, jippi!
...det känns inte alls ruttet ska du veta!

På grund av det jobbet som jag har så känns det inte som att jag jobbar så mycket även fast det faktiskt är 80% (mer hinner jag inte, nån måste städa och tvätta och hålla huset hjälpligt på fötter)...så nu börjar semestern snart!

Och det känns som om den redan hållt på i flera veckor eftersom vi redan hunnit måla 65 kvm rökskadat tak i vårt hus, spackla och slippa de stackars misshandlade väggarna i ovan nämnda rum samt tapetsera med de allra underbaraste tapeter - nu har vi bara bröstpanel kvar att sätta upp samt måla denna, dörr- och fönsterfoder, byta golv och slutligen golvlister - piece of cake! =) Nej men, det är faktiskt roligt! Också pratar man ju så bra när man grejar tillsammans tycker jag!

(Undrar just om det kanske blir såhär fint i vårt kök... =) Bild från Drömrum)

Jag har också planerat bröllop. Faktiskt mitt eget för att vara mer specifik. För om två veckor, prick! så blir jag en liten fru och får gifta mig med den bästa mannen i hela världen! Jösses flickor vad pirrigt det är!

Denna helgen ska jag göra flera världsaroliga grejer - alla mina syskon (5) kommer med alla sina underbara bebisar (4) + mina fantastiska föräldrar på lördag för en härlig dag i solen. På söndag har vi blivit bjudna av några vänner att följa med dem på en cykel- och badutflykt på någon vacker ö där jag aldrig har varit, men i vilket fall som helst så ska det bli jätteroligt! En kul överraskning väntar där hemma för min fina blivande make också. Tänk vad härligt det är när man kan glädja sig åt det lilla.

Nu verkar det nog allt som om jag är en olidligt klämkäck liten varelse, det är inte riktigt sant. Jag har ett hetsigt humör vilket innebär många skratt och lyckotårar uppblandat med oerhörda katastrofer vilka oftast är stora stormar i vattenglas men vilka ändå genererar De Stora Tårarnas Fall eller ett hederligt gammalt vredesutbrott - jag är nog som många andra, ibland lite mer bara.

Jag tänker, enligt min käraste, ibland alldeles för mycket och jag vill, enligt mig själv, ibland alldeles för mycket. Men jag gillar att vara sådan. Livet har sina svåra stunder, och det finns svarta mörka otäcka hål som man kan trilla ner i och gud vet hur man tar sig upp sen, men just nu vill jag bara uttrycka att livet är underbart och lätt att leva idag!

/Kerstin